Mitt liv i ord och meningar

I Sverige föds ungefär sex procent av alla barn för tidigt.
Att vara för tidigt född betyder att graviditeten avslutas före 37 veckors fullbordad graviditet. I de flesta fall mår dessa prematura barn alldeles utmärkt.
Den svenska neonatalvården (vården av nyfödda) har utvecklats mycket och är enligt mig som upplevt en neonatalavdelning är de helt fantastisk! Tack vare neonatalvården blir de allra flesta svenska barn som föds för tidigt överlevande och blir friska, utan funktionshinder.

Man brukar dela in de för tidigt födda såkallade prematur barn i grupper efter mognadsgrad, det vill säga graviditetslängd.
Direkt efter förlossningen gör barnmorskan en bedömning av barnets tillstånd på den så kallade Apgar-skalan, som ger såkallade Apgar-poäng upp till 10. Det är ett mått som anger hur barnet mår direkt efter förlossningen. Barnmorskan bedömer bland annat barnets andning, puls, hudfärg och hur mycket barnet grimaserar eller skriker. En hög Apgar-poäng visar att barnet mår bra. Maxpoäng är 10.

Sen finns de ju den tråkiga biten med komplikationer med för tidigt född..
Prematura barn har inte utvecklats färdigt och därför inte hunnit förbereda sig för miljön utanför livmodern. Barn som fötts för tidigt men väger över 1 500 gram klarar sig oftast bra och får sällan några komplikationer.
Men det är framför allt lungornas mognad som sätter gränsen för det prematura barnets överlevnad. Den gränsen ligger i övergången mellan 22:a och 23:e graviditetsveckan. Ungefär hälften av barn födda i vecka 23 överlever, medan åtta av tio barn födda i vecka 25 överlever. Hos ett så pass mycket för tidigt fött barn måste andning och puls övervakas. Barnet kan behöva respiratorbehandling eller behandlas med mask med övertryck, så kallad CPAP-behandling, eller enbart med extra syrgas i kuvösen.

Dessutom är prematura barns immunförsvar oförberett och barnet är därför extra infektionskänsligt. Barnet måste därför ofta få antibiotikabehandling vid misstanke om bakterieinfektion.
Hjärnan och nervsystemet är under snabb utveckling och känsligt för påverkan av längre syrebrist och blödningar. Hjärnan hos det prematura barnet har dock en förbluffande förmåga till självläkning.
De prematura barnen saknar eller har väldigt lite av det värmeisolerande underhudsfettet och kroppens "termostat" är omogen och därför har de ofta svårt att hålla kroppstemperaturen. Kroppsytan är också relativt stor i förhållande till den lilla kroppsvolymen vilket ökar avkylningen. Avkylningen leder till ökad ämnesomsättning med ökat energibehov och barnet får därför ligga i kuvös eller värmesäng.
Först ungefär i 34:e graviditetsveckan kan det prematura barnet suga och svälja tillräckligt för att ammas helt. Fram till dess måste barnet sondmatas varannan till var tredje timme eller få mjölkdropp. De flesta barn får i första hand den egna eller annan mammas bröstmjölk, eventuellt förstärkt med proteiner, mineraler och vitaminer.

På neonatalavdelningar används en omvårdnadsmetod för prematura barn som tar hänsyn till varje barns mognad och individuella behov. Barnet observeras före, under och efter till exempel vid matning, blöjbyte eller provtagning för att bedöma just det barnets behov och anpassa omvårdnaden därefter.
Barnets reaktioner registreras liksom vad som krävs för att de lilla barnet ska komma till ro. Miljön i övervakningsrummet ska så långt det är möjligt likna miljön i livmodern, med dämpad belysning och låg ljudnivå. Därför täcks kuvösen för att skydda barnet från onödiga ljud, ljus, kalla vindar när någon går förbi etc.
När barnets tillstånd stabiliserats kan föräldrar sitta långa stunder med barnet mot bröstet, hud mot hud enligt den så kallade "kängurumetoden", för att få nära kroppskontakt med barnet.

Orsaken till prematur födsel är många gånger oklar. Orsaker kan vara faktorer hos kvinnan, fostret eller omgivningen. Om mamman drabbas av så kallad havandeskapsförgiftning (eklampsi) kan det innebära att barnet måste förlösas i förtid.
Kvinnan kan också ha en svaghet i livmoderhalsen eller en missbildning i i livmodern som leder till för tidig födelse. Även sjukdomar som diabetes och infektioner kan orsaka en för tidig förlossning.
Om orsaker ligger hos fostret kan det handla om en infektion, någon annan sjukdom eller kromosomrubbning med missbildning. Flerbörd, dvs tvilling- eller trilling-graviditet, ökar risken för tidig födelse.
Fertilitetsproblem och för tidig födelse har ett visst samband. Kvinnor som har haft svårt att bli gravida föder oftare för tidigt än kvinnor utan fertilitetsproblem.
Även barn tillkomna efter assisterad befruktning föds oftare för tidigt än andra barn. Till viss del beror det på att tvillingar, trillingar etc. Med förfinad teknik och förbättrade metoder inplanteras nu högst två ägg, vilket medför att flerbörderna minskar.

Föräldrar till barn som föds för tidigt går igenom en tuff tid. Att få barn långt före beräknad nedkomst innebär en stor påfrestning som gör att man kan hamna i en kris. Symtomen kan vara overklighetskänslor, förändrad tidsuppfattning, ångestattacker, sömnrubbningar och aptitlöshet.
Den korta graviditeten gör att föräldrarna varken är praktiskt eller psykologiskt förberedda på att ta emot barnet. Kvinnan möter ett barn som är mer obekant för henne än om hon fått gå tiden ut och hunnit skapa sig en klarare bild av barnet. Istället för det fullgångna barnet, som i regel hunnit få lite hull, möter föräldrarna ett mycket litet och magert barn med nästan genomskinlig hud, och som behöver professionell hjälp av andra för att överleva.