Ibland måste man bryta ihop för att komma upp på nytt.

Kommentera
Idag har de varit en jobbig dag, vaknade inatt och hade ont igen i min kropp. Jag är så fruktansvärt trött på min mage, min rygg och nacke... Blev hemma från jobbet och dagen här hemma har varit allmänt seg och känslosam. Jag önskar jag kunde få må bra i kroppen, men nej icke tydligen.
När min kropp i längden mår såhär så går jag isär och när jag går isär är de som att de blir som en berg och dalbana i mitt psyke, jag ramlar... jag faller...
Ikväll har jag brutit ihop i tårar, tårar som faller utan anledning eller? Jag är helt slut trots att jag kanske skulle kunna vara pigg, jag är så nerslagen av min kropp att jag inte vill se dagen riktigt utan jag vill egentligen bara ligga i sängen och sa taket, blunda och se mörker. Jag är så negativ i mina tankar att jag inte vill känna något alls.

Nä, fy vilket negativt inlägg.
Nya tag imorgon? Jo, imorgon blir de till läkaren med magen och ryggen för att se vad som säger om min inflammation jag hade i ryggraden och om dom kan ge mig svar på om de kommit tillbaka några fler tumörer eftersom jag fått ont mer och mer igen precis som sist... De återstå att se helt enkelt.

20:52 är klockan, jag tänker gå i duschen och ses snegla på sängen, lägga mig på kudden, gråta en skvätt för att sedan somna i min sambos famn senare och sedan sova för att KANSKE få vakna imorgon och kunna se något ljust igen.